Från Tornedalen till Genève

Jag har tillbringat de senaste dagarna på Runö kursgård, utanför Stockholm,  tillsammans med deltagare i Genèveskolan från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Vi representerar olika fackförbund från dessa länder, så förutom andra lärare, har jag träffat på elektriker, ekonomer, byggnadsarbetare, brandmän, affärsbiträden, journalister mm. Vi har fått bygga broar mellan våra olika språk, men har också hittat förvånande likheter.

Dagarna har bestått av mycket information om ILO (International Labour Organisation), som är det enda FN-organet som är trepartiskt, dvs där förutom regeringar, även arbetsgivare och arbetstagare genom fackliga organisationer är representerade. ILO:s grundläggande mål är att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa genom att främja sysselsättning, bättre arbetsvillkor, samt att värna och fackliga fri- och rättigheter. (fritt citerat från Genèveskolans handbok 2012)

Vi har fått välja projektarbetsområden att jobba med och jag kommer att jobba i en grupp där vi kommer att ta upp rätten att organisera sig i ett antal länder och göra jämförelser länderna sinsemellan. Vilka länder vi kommer att ta upp kommer mycket bero på vilka länder som kommer att behandlas under den arbetskonferens där vi kommer att delta, men möjliga länder är Colombia, Moldavien, USA och Canada. Det ska bli ett mycket spännande arbete!

Vi har under dessa dagar fått träffa några representanter från olika nordiska länder som kommer att vara där nere i Genève och delta i konferensen när vi sen kommer dit. På ett sätt känns det som om vi redan har en fot inne i ILO, då vi fått träffa kontaktpersoner som i sin tur kan hjälpa oss att få kontakt med lämpliga delegater där nere. Nästan allt känns möjligt!

I år blir det en extra spännande konferens då de kommer att välja en ny generaldirektör för ILO och den processen kommer att ske precis då när vi är där i slutet på maj. Mona Sahlin är en av kandidaterna till posten. Den enda arbetstagarkandidaten är Guy Rider från England, de övriga är regeringsrepresentanter.

Det är svårt att inse att vi snart kommer att vara i Genève, gå runt på ILO:s byggnad eller FN-byggnaden Palais de nations bland de nästan 3000 delegaterna, sammanlagt ca 5000 personer som kommer att delta i ILO-konferensen. Det är fler än det bor i hela Övertorneå kommun... Hur ska detta gå? :-)

Förutom själva arbetet, att vara med och lyssna på konferensen och jobba med vårt projekt, så ser jag fram emot att möta människor från hela världen, alltifrån regeringsrepresentanter till fackliga "pampar". Även om man så klart inte möter alla på tu man hand, vi kommer ju vara åskådare, men förhoppningen är ju så klart att få intervjua några personer och jag är förväntansfull inför möjligheten att kunna använda både spanska och franska under min vistelse där.

Tänka sig att kunna förena mitt fackliga intresse, med mitt läraryrke, att som språklärare kunna besöka ett FN-organ, ett organ som jag förstått sjuder av aktivitet, vitalitet, olika kulturer, språk och där allt "upplöses" i många långa möten och diskussioner, men även spännande samtal på lunchrestaurangen. Vi kommer också att få lyssna till föreläsare som kommer till oss och berättar om sitt arbete. Genèveskolan har ett gott rykte där, och vi ska så klart göra vårt bästa för att upprätthålla det!

Snart är vi där. Först måste jag nu mentalt landa färdigt från Runö, vilket nog tar ett tag. Landa, ta lite fart, jobba med nätuppgifter tillsammans med min projektgrupp. Sedan börjar uppladdningen inför starten, avresan till Genève 27 maj. Om drygt 2 månader är vi där, men min resa från Tornedalen till Genève har redan börjat.

Du måste andas!

Jag kan inte förstå varför ALLT måste hända samtidigt i livet? Kan det inte komma lite peu en peu, i små lagoma doser, så att man får andningshål emellan, så man hinner pausa, pusta och tänka och inte bara rusa vidare? Idag sa tom. en kollega: Minna, ANDAS nu, du måste andas!

Dagen började med att jag kom till fackexpeditionen redan 7.05 för att förbereda för årsmötet i kväll. Tyckte jag var i god tid och väl förberedd, men så gick det inte att komma ut på nätet, dit jag verkligen behövde komma för att kolla upp en del saker. Försökte på alla sätt, men inget funkade. Ringde kommunen och visst, en plogbil hade visst träffat nåt elskåp nånstans, som KUNDE påverka nätet... Nåja, jag har ju ett mobilt bredband (privat, men ändå), bättre en ingenting. Visst, när jag skulle koppla upp det hittade den bara finska nätet... 59kr/dygn tyckte jag inte lät så kul, men jag tänkte att det får jag ta, men inte ens det funkade...

Ok, då måste jag ta mig till skolan, fast kommunens support sa att det inte var säkert att det funkade där heller... Men på vägen dit skulle jag till ICA och handla lunchmat. När jag kom ut från ICA och skulle in i bilen fick jag inte upp dörren, ingen av dörrarna. Hur jag än försökte vrida och vända på nyckeln. Låset har ju krånglat förut, men jag har ju alltid fått att få upp dörren till slut. I bilen var min dator, fackets dator, allt jag behövde till årsmötet... Jag såg framför mig hur det hela skulle sluta. Till slut ringde jag efter min kära man. Efter min förkylda man = väldigt sjuka man. Han var ju lagom glad i hågen när han kom dit och fick försöka ett tag, men fick till slut upp dörren och mumlade något...

Efter detta äventyr med bilen var det dags för en HEL förmiddags planering! Visst, fick ett mail som resulterade i flera samtal och för att kunna ringa ostört (vi har inte telefonrum på gymnasiet) fick jag låna rektorns rum, då han ej var där just då...Det var den planeringen...

På eftermiddagen skulle jag ha två prov i franska, samtidigt. Detta hade jag förberett för redan tidigare. Men när jag kommer till klassen, inser jag att ena provet är för en annan kurs, dvs fel prov... Bara att rusa iväg och kopiera om och till råga på allt var det många sidor!

Efter detta hade jag en lektion i spanska, som faktiskt gick utan några som helst problem, förutom nätet då... Hur ska man föra frånvaro om nätet ej funkar? = IT-landsproblem

Ok, väl hemma var det bara att sätta igång med budgeten. För under denna härliga dag blev jag uppringd av kassören som inte kunde komma i kväll och bad mig göra budgeten. JAG, den mest ekonomiska personen, som min man brukar säga? Men jag gjorde ett förslag och ringde till en styrelseledamot som kunde fixa till det sista :-) Tack för det!

Innan mötet behövde jag skriva ut några sidor, så jag åkte till jobbet i god tid innan det var dags,  men väl där fanns det inget nät (som sagt) och om det inte finns något nätverk, kan man inte skriva ut något... Tillbaka hem, skriva ut de sista sidorna på skrivaren där bläcket nästan var slut. Kom med andan i halsen till mötet, då jag ville förbereda allt där borta.

Men tack och lov avslutades dagen med ett trevligt årsmöte! Jag åkte dit i tron att vi skulle bli färre i styrelsen, men vi fick två nya styrelseledamöter! Och jag fick förtroendet att fortsätta som ordförande! Något rätt måste jag ändå ha gjort och efter denna dag kändes det som ett mycket välbehövligt gott slut på dagen!