Mycket har jag varit med om i mitt liv, men aldrig att jag skulle ha sovit på golvet i en gymnastiksal. Varför skulle man göra det? Och framförallt, varför skulle man betala 40€ per person för att göra det???
Nåja, nu har jag både gjort det och betalat för det, eller iaf snart har jag betalat för det... När andra var ute och firade nationaldagen runt om i landet, landade vi nämligen i Lahti efter 12 timmar på en buss. Snabbt ombyte, bäddning av säng, eller rättare sagt, madrasss på ett golv i en gymnastiksal med MÅNGA andra personer och sedan blev det kortege genom Lahti stad, innan det var dags för invigning. Väldigt trevligt, väldigt mycket folk och väldigt många steg innan vi var tillbaka på skolan igen. Jag tänkte att det kan ju inte vara nåt problem att somna efter detta, jag var ju sååå trött. Och visst, Heidi kan somna var som helst, när som helst, utan problem! Men hur gick det för mig då?
Nåja efter att ha lyssnat på diverse prat, uppumpning av dessa luftmadrasser som i princip alla hade med sig, så lyssnade jag sedan på hur alla vred och vände sig på dessa ljudliga madrasser. När jag äntligen trodde att NU blev det tyst, så var det nån som skulle på toa eller iaf röra på sig och vad hände då? Jo, alla lysen gick på och det var inga stämningslampor inte, nej då, enorma lysrör som alla tändes på en gång och med full styrka. Så här pågick det under några timmar, för tydligen fanns det en rörelsedetektor i salen, så så fort nån rörde sig tändes lamporna. X antal ggr, innan någon smart person fick tag på jourhavande vaktmästare som kom och tog bort säkringarna kl 01. Någon påtalade det korkade med detta om det skulle hända nåt allvarligt och man behövde ljus, så kunde man inte tända, men just då tänkte jag, trots att jag är skyddsombud, var tyst och gå och lägg dig! Och det gjorde hon tack och lov.
Morgonen därpå frågade jag Heidi om hon hade störts av denna nattliga dramatik. Hon var helt frågande och undrade vad jag menade. Hon hade ju sovit, sa hon. Ja, ja, en del har det bra, minsann! :-)
Jag blev varnad innan för att jag skulle få ont i ryggen av att sova på en vanlig madrass, men det var inga problem och andra natten var inte lysena heller nåt problem, då säkringarna återigen togs ur bruk, men att sova med så många i samma sal, det var svårt ändå. Efter ytterligare en natt och många upplevelser rikare, kunde jag konstatera att sovplatsen inte var nåt jag skulle längta tillbaka till. :-) Men det finns nog en risk att jag måste göra detta igen nån gång och då tar jag med mig såna där ögonlappar man sätter på ögonen, för säkerhets skull! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar